Bloggbiggan: En människa på denna Jord!

 



Kvinnan bakom bloggen.....






Tog detta kort när jag kom hem igår kväll..
Om du tittar noga på bilden så har jag på spegeln med svart text skrivit att "jag duger".......
Min första sponsor jag hade i 12-stegs programmet sa åt mig att skriva affirmationer på speglarna
hemma och gjorde så som jag blev tillsagd hon visste bättre för hade gått före mig ( var min tanke)......

Det är idag 10 år sedan jag gjorde det idag så fungerar dom på mig...

Nu idag när jag blickar tillbaka ett dygn så har jag gått igenom en smärta som jag inte ens velat ta tag i utan jag har i stället försökt att röka bort den känsla med tobak/nikotin..

Smärtan att jag saknar kärleken och närheten jag aldrig fick från mina förldrar som barn..

Förstår också att den saknaden kommer jag aldrig att kunna få av någon inte ens av mig själv idag..
Min barndom kan jag aldrig ta tillbaka....

När den känslan kom till mig igår så kändes det som jag skulle gå sönder inombord... 
Det gjorde så ont inne i mig tårarna bara droppade ner för mina kinder..
 
Sen efter en liten stund när jag lugnat ner mig lyfte jag på luren ringde en vän som alltid finns där när min barndom ger sig till känna...

Berättade för henne det jag kände och smätan över saknaden.
Våra resor har varit så lika genom livet..
Vi har känt varandra sen tonåren..
Det har alltså varit en mening till att vi efter så många år åter igen träffa..
Det är GUDs verk......

Det finns också en längtan inom mig och det är att få den äkta genuina kärleken och närheten till en man...
En kärlek jag aldrig haft fast jag har varit gift i 17 år med en man..
Idag så ser och förstår att det var ju en kärlek där det fanns något annat som gick före...
Som också var större än kärleken till varandra....       
Alkoholen och Drogerna..
Där inte kärleken till varandra var tillräckligt djup..  
Visst älskade jag min man då.... (trodde jag) 
Det är idag smärtsamt och inse att drogena och alkoholen gjorde sönder oss mentalt och känslomässigt...
 
När jag är med mig själv så kan får jag chansen att fundera över hur det blev och hur jag önskar att det en dag ska bli...
Är så glad idag att jag har vandrat denna stigen tillsammans med Gud..
Jag vet ockås att Jesus har banat vägen och tog all smärta på korset..

Varken Gud eller Jesus befriar mig inte från min egen smärta jag behöver gå igenom..
Men vetskapen om att jag inte vandrar med smätan ensam... 
Fast ibland kan kännas som om jag är både övergiven och alldeles ensam.....

Känner också en sån stor tacksamhet till 12-stegsprogrammet som har räddat mitt liv från drogerna alkoholen, och även beroendeframkallande tabletter.... 

Tack Gud för mitt liv....

Tack för att du ville läsa mina tankar idag....

                                        "Bloggbiggan"

Ja så kan det ibland vara att tankarna inte ens finns.. Å då blir jag fantasi lös..
Eller kansk det är så att jag behöver vila både hjärna o inte prestera en massa
fina ord och tankar..
Ja... vet att jag inte behöver skriva och berätta något speciellt..
Men se nu kom det till mig en tanke?...Oj då!!!......... 
Den försökte visst flyga förbi men jag haffade den i huvudet....

Jo i går så var jag på en såå fantastisk Gospelkonsert i Immanuelskyrkan här
i Stockholm...
Har varit på många gospelkonsertet genom åren..
Men den här grep tag i min hjärta och själ och till och med tårarna trängde fram..
Och det var en så fantastisk kör som var på besök från USA  "Howard Gospel Choir"
dessa människor sjöng inte bara med "ordets bekännelse".... utan deras hjärtan... och
deras händer..... var en tacksamhet till livet.. Och det kändes så äkta...
Jag vet inte men det känns som om kristna svarta människorna har en trygghet
i sin tro och känns så äkta...
Detta är nu min uppfattning om det jag upplevde igår..
Jag känner mig mer hemma hos dessa kristna människor, än dom som varit kristna i hela sitt liv här hemma.. Allt för många är dömande..  
Vet också att jag kan någonstans idetifiera hos dessa människor.. Jag vet att många svarta
i USA inte alltid har haft det så lätt..
 Och det är även svårt för många idag..
 Jag har inte heller alltid haft det lätt i livet..

Känner att jag fortfarande idag är upplyft av gårdagens konsert..

Nu så är det slut på denna vecka och skola.. Och det ska bli så skönt för nu så kommer
jag att ha lov i vecka..
Har nu också ett kort till ett gym.. Från och med nästa vecka så blir det till att börja träna
min kropp.. Få igång dom muskler som jag aldrig tidigare rört på..
Nu är det dax för nya saker i mitt liv som gör mig gott.. Jag känner mig verkligen motiverad
och taggad inför min nya uppgift....
Jag tar för mig av livets goda... Lär mig mer om livet....

                                           "Livsmissionär"

Huvud tankar.....

Dagen till ära så hade jag min lilla kamera med mig och fick några bilder på lite isbitar och istappar..
Tog denna bild och märkte inte först att det stod "huvudverk" upptäckte då jag tittade på bilden... Tycket också att det passade så bra för att jag hade tänkt att denna dag skulle jag bara fotografera istappar som hänger under taken i stan..
Å det är ju verkligen ett "huvudbry" det här med istappar denna årstid...
Så jag tog delar av min lunchtimme  och gick ut för att plåta dom istappar jag kunde få med på bild..
Men tyvärr så fanns det inte så många kvar idag..Det fanns fler förra veckan.. (så typiskt tänkte jag då)
Men jag är också tacksam för att dom flesta istappar idag är borta för dom är ju samtidigt farliga...
Men jag fick med några bilder..


Å jag är så glad för min lilla digitalkamera som tar så fina bilder.
Den bär jag med ganska så ofta då jag är ute på promenad den har blivit som en liten vän för mig
den tar ingen plats (nästan) och den är lätt att bära med sig i fickan..  
Kameran och jag brukar ibland gå på upptäcksfärd..
Kolla här och där vad ska vi kunna fota i den här miljön???? brukar jag fråga mig själv..
Och efter en stund så brukar det ibland dyka uppe ett tema..
Så som dagens tema blev..

Och en dag så hade jag fått till ett tema om barn..
 Men den dag såg jag inte ett enda barn som lekte på just den vägen jag promenerade ja så kan det ibland också bli...
Men det gjorde ju ingenting det fanns annat att fota den dagen..
 
Och jag har idag haft en underbar dag i skolan igen och jag känner mig så kunskapstörstig..
Förstår också att jag missade mycket under dom åren som jag inte gick i skolan som ung...
Men jag förstår äntligen att det aldrig är för sent för lära sig....
Ja jag förvånas över mig själv det går ju in massor, mer än vad jag hade kunnat ana..
Så varje dag som jag går från skolan så jag har "insupit" massor av kunskaper under dagen o de finns kvar på "hårddisken"....  minnet...
 Och jag kommer också ihåg vissa saker från min egen skolgång..
Minnena frächas ju upp också..
Och jag är så tacksam till att jag valde att börja skolan igen....
Jag behöver inte längre gå och tänka på allt jag missade som ung..
Jag tar igen en hel del av det idag...

 Vi ska också i maj åka på en "skolresa" tillsammans några från skolan och klassen jag går i....
Ja det händer ju hela tiden positiva händelser i mitt liv idag..
Även det som är tungt kan jag acceptera det är så livet är...
Så jag vill tackar livet det ger mig så mycket....


                            " Bloggbiggans"

Är både mätt och belåten med både veckan och maten jag åt.. Tack för dessa dagar..
Ha en fin helg för det tänker jag ha..
Kanske det blir lite mer text en annan dag.. vem vet????

                                      Hej på er..