Julen närmar sig....
När jag ser tillbaka till min egen barndomsjul....
Jag vet att ju närmare julen vi närmar oss ju jobbigare blir det för så
många barn i vårt avlånga land... O visst inte bara i vårt land utan hela
världens barn....
Men tyvärr så ser många vuxna inte sina egna barn...
Det är oftast långa köer på alla systembolag för att alla ska ju handla
hem det som behövs inför julhelgen....
Och visst alla dricker inte som det va i mitt hem kanske men det räcker
med några glas öl/vin nubbe för att en förändrig hos en vuxen ska betraktas
av det lilla barnet... Dom känner direkt en förändring hos en vuxen.. (Jag vet
det nänligen)
Min barndoms jul glömmer jag ju aldrig den sitte så djupt...
Det började ju alltid så fint mamma julstädade alltid inför julen och hon bakade
både kakor bullar.... "klenätter" Mandelformar mörkakor saffransbullar kanelbullar...
Å vi fick ju alltid smaka av både bröd och kakor...
Dagen före julafton kläddes granen och skinkan gjordes.... Och mamma och pappa
drack både öl och groggade dagen innan jul....
Oftast så blev det också bråk hemma också...
Julaftons mrogon så vaknade pappa alltid fyllsjuk och mamma me...
Dom drack aldrig på morgonen dagen efter.......
Jul afttons morgon började alltid så fint med frukost sen en julklapp till oss var..
Sen så började mamma att duka bordet...
Hon la alltid fram en vit duk och i mitten på bordet la hon en jullöpare...
Och finporslinet ställdes fram och silverbesticken kristallglas i olika storlekar..
Och ljus fanns också på bordet... Å jag tyckte alltid att det blev så fint....
När allting sen stod på bordet så var där både skinka rullsylta köttbullar julkorv
sill potatis ål ost janssons frestelse å grönsaker... Bordet var fylld med maträtter
som mamma tillagat själv....
Vi började äta vid 13 tiden och slutade väl vid 14.30 efter kaffet och kakorna...
Och det dracks både öl/vin nubbe och likör congac....
Sen så blev det också groggar till kaffet innan Kalle Anka skulle börja...
Nu så var alla vuxna ganska så påverkade av alkoholen...
Å jag visste att efter julklapps utdelingen så var det dax...
Det skulla bli bråk och det blev ju alltid så när dom vuxna drack alkohol...
Det var alltid så jobbigt för vi visste alla syskon vad som skulle hända
det hände ofta att vi gick hemirån på julafton varje jul...
Vi gick alltid till Söderledskyrkan på en kvällsmässa.... Där var dom inte
fulla i allafall...
Ibland hände också att vi var ute hela natten tills morgonen då vi visste
att det skulle bli en morgonmässa i söderledskyrkan....
Ja så här var mina jular som barn och det sitter så fast...
Så jag hoppas att barnen idag inte behöver uppleva desse hemska jular
som jag upplevde...
Tänka på Barnen denna jul.....
"Bloggbiggan"
Måndag...
Hejsan!
Ja då så har jag fått in mina nya titantänder och det känns ju lite ovant
men samtidigt en helt underbar känsla... Kan nu äntligen tugga ett äpple
utan problem... Lite svårt med talet än så länge men det är ju bara att
prata på så vänjer jag mig vi detta också..
Nu kan jag stå i badrummet och borsta tänder framför spegeln bara det
är ju mirakel..
Och om några dagar så far jag och mitt barnbarn till Teneriffa för att fira
både julen och att hon ska bli storasyster och jag åter igen mormor...
Vi ska bara njuta av vår resa med allt vad det nu kan innebära...
Vi flyger på julafton mitt under Kalle Anka....
Tänk vilka mirkael jag får ta del av...
"Bloggbiggan"
Kärlekens väg....
När ett ♥ söker ett annat ♥ och det inte är besvarat... Är det bara att hålla ut tills ♥ når till ♥ och då händer det....* kärlek*
Ja så kan det ju bara hända... *kärleken är ju helt underbar*
"Bloggbiggan"
Dec en lördagsmorgons tankar...
Lördag morgon!
Vaknade tidigt denna morgon satte på en CD och lyssnade på en vän som sjunger och
spelar så bra....
Fast jag inte förstår texten så älskar jag hans musik som säger så mycket under huden...
Sorgen inom mig lever hela vägen och ger sig till känna när jag vaknar...
Är så lessen för min kära vän som nu ligger inlagd på sjukhus...
Han är angripen av cancer och det finns nu ingen återvändo och det gör så ont...
Maktlösheten och acceptansen är just nu bara att acceptera....
Har också en annan vän som är inlagd på sjukhus och jag är idag också övertygad om
att han aldrig mer kommer att sitta i kyrkbänken... Han ha uppnått en ålder som säger
att hans kropp inte orkar ta del mer av livet vid en ålder av 95 år....
Nu är det bara att försöka gå vidare i mitt eget liv....
Sorgen och smärta inför döden gör också at jag vet att jag själv en dag ska nå dit....
Är så glad samtidigt att jag törs både känna och vara nära en människa som snart ska
gå bort från jordelivet....
Det är samtidigt en förmån att få vara nära och föja med hela vägen och inte dra sig
undan och vara rädd för vad som kan hända....
Och att få vara ärlig och säga som det är till den som ligger sjuk....
Smärtan ocg sorgen är ju någonting som också finns med i livets skeden....
Men också lyckan och glädjen över att få känna på det är ju också en sån förmån....
Några tankar för dagen...
"Bloggbiggan"
Mitt hjärta gör ont....
www.youtube.com
lyrics to footprints in the sand from leona's album Spirit
Sorgen....
Jag grät mig innan jag somnade i går låg och lyssna på en CD...
Min kära vän ska nu läggas in på Ersta sjukhus nu är slutet så
nära och det gör så ont....
Jag är totalt maktlös inför vad som kommer att hända...
Men jag är samtidigt så glad för att jag har fått följa med hela
vägen....
Jag har sån sorg i mitt hjärta här och nu....
Men trots detta så går mitt liv vidare....
Jag har varit förberedd på detta så jag har hela tiden bearbetat detta
men än så finns han kvar...
Pratade med honom igår och han är så slut och äter nu så starka
mediciner och han bara sover hela tiden...
Jag kände detta på mig i Lördags för då var jag och min syster och hennes
man till honom och pratade...
Min syster man och Gunnar känner varandra sen 30 år tillbaka men dom har
varken sett eller haft kontakt med varandra på mist 20 år...
Å jag fick möjligheten att förmedla kontakten igen och det kändes så bra att
jag fick denna möjlighet...
Jag vet också att Gunnar såg fram emot att få komma på Jannes vernissage den
4 dec men tyvärr så orkade han inte den dagen..
Och innan Janne åkte hem till Frankrike tog han sig tid och vi gick och hälsade på
Gunnar i hans hem.. Janne sa det att han tog med sig venissaget och kom till Gunnar
och överlämnade en tavla till honom och jag såg glädjen i Gunnar den dan...
Men nu så är han så slut... Livet håller på att lämna honom och cancer äter upp hans
kropp....
Jag kan nu bara be för honom och hoppas att han slipper lida och ha ont....
"Bloggbiggan"
Sorgen....
Jag grät mig innan jag somnade i går låg och lyssna på en CD...
Min kära vän ska nu läggas in på Ersta sjukhus nu är slutet så
nära och det gör så ont....
Jag är totalt maktlös inför vad som kommer att hända...
Men jag är samtidigt så glad för att jag har fått följa med hela
vägen....
Jag har sån sorg i mitt hjärta här och nu....
Men trots detta så går mitt liv vidare....
Jag har varit förberedd på detta så jag har hela tiden bearbetat detta
men än så finns han kvar...
Pratade med honom igår och han är så slut och äter nu så starka
mediciner och han bara sover hela tiden...
Jag kände detta på mig i Lördags för då var jag och min syster och hennes
man till honom och pratade...
Min syster man och Gunnar känner varandra sen 30 år tillbaka men dom har
varken sett eller haft kontakt med varandra på mist 20 år...
Å jag fick möjligheten att förmedla kontakten igen och det kändes så bra att
jag fick denna möjlighet...
Jag vet också att Gunnar såg fram emot att få komma på Jannes vernissage den
4 dec men tyvärr så orkade han inte den dagen..
Och innan Janne åkte hem till Frankrike tog han sig tid och vi gick och hälsade på
Gunnar i hans hem.. Janne sa det att han tog med sig venissaget och kom till Gunnar
och överlämnade en tavla till honom och jag såg glädjen i Gunnar den dan...
Men nu så är han så slut... Livet håller på att lämna honom och cancer äter upp hans
kropp....
Jag kan nu bara be för honom och hoppas att han slipper lida och ha ont....
"Bloggbiggan"
Närmare Julen....
Julen närmar sig!
Denna bild kommer jag själv ihåg från min barndom!
Två små längtande barn inför julens högtid... Jesus födelse...
Men tyvärr så har så många föräldrar förknippa julen med
massor av alkohol...
Minns så väl mina egna barndoms julaftnar som alltid slutade
med fulla föräldrar och givetvis också bråk...
Det började ju alltid så fint mamma hade bakat massor av kakor
bullar och lagat god mat...
Julaftons morgon var det alltid lungt och skönt förutom att pappa
och mamma oftast va bakfulla...
Men det dukades alltid så fint med massor av glas och fina tallrikar
med guldkanter kristallglas och silverbestik...
Och massor av olika maträtter....
Ja allt vad som kan finnas med på ett julbord...
Och givetvis så kom både nubbe och öl på bordet...
Och det skålades och dracks ganska så friskt..
Sen blev det Kalle Anka och efter det julklapputdelning och kaffe
kaka och givetvis så drack dom vuxna både det ena och det andra
och fullare och fullare blev dom....
Och vi barn öppnade våra julklappar och vi var ju fullt upptagna med
det och när allt var klart blev det alltid bråk hemma...
Det slutade med att vi barn gick hemmirån till "Söderledskyrkan" på
en midnattsmässa...
Vi gick från Farsta till Hökarängen där kyrkan ligger..
Det var så jag kan komma ihåg mina egna julaftnar under min barndom...
Och nu så ber jag för barnen idag ska slippa dessa jular jag hade...
Vuxna behöver inse att barnen tar så skada av att vi vuxna dricker
själv så har jag inte druckit på snart 10 år och har inga som helst planer
på att göra det heller....
Låt barnen slippa alkoholen ånger denna jul 2010...
"Bloggbiggan"
Varför?
Hejsan mina vänner....
Det känns som om jag behöver få ur mig min sorg och smärta...
Som jag tidigare berättat så har jag en mycket kär vän som är
så sjuk i cancer nu och det gör så ont att se hur han tynar bort
och jag som blev så kär i honom och har berättat detta för honom..
Jag ringde honom i går och fick inget svar... Åh va orolig jag har
varit hela kvällen igår...
Men idag så ringde jag honom igen och jag blev ju överlycklig han
svarade...
Vi samtalade en liten stund och sa till honom att jag även kommer
att ringa i morgon också och det var ju helt okej...
Iband låter han piggare än va han är jag förstår det nu...
Har aldrig hört denna underbara människa gnälla över någontin och
då har vi känt varandra i nästan 10 år...
Han har varit den mest kärleksfulla och positiva människa jag har
haft i mitt liv... Å det är så många andra människor som säger samma
sak om honom....
Jag blev ju störtförälskad i honom för ca 2 år sedan.. Fast vi känt varandra
så längen och han har alltid funnits nära mitt hjärta...
Å vi som var så lika människor och såg livet med positiva ögon och han
levde för sin musik... Han har spelat Jazz i hela sitt liv till och med efter
det att han blev sjuk....
Men idag så ligger han bara och sover och äter starka mediciner....
Å mitt hjärta blöder....
Varför just Gunnar jag har så svårt att ta detta till mig...
Men jag vet också att jag är helt maklös inför denna sjukdom och han med
tyvärr...
Och det jag kan göra är ju bara att finnas där för honom...
Han vet också att jag älskar honom...
Å han besvarde min kärlek för några dagar sen det kände jag det behövs
inga ord när kärleken ger sig till känna....
Där kärlek finns så försvinner rädslan....
Jag så är det för mig här och nu...
Men mitt liv går ändå på någe vis vidare...
En dag i taget....
Å när jag tänker tillbaka för ca 4 år sedan så tog denna sjukdom cancer också
den största kärleken jag haft i mitt liv min dotters pappa...
Jag fick då nåden att få följa med honom hela vägen genom sin smärtsamma
resa och den ångset han hade för den...
Dödångesten är inte rolig att få vara med och se hos en annan människa...
Men jag kan inte se den hos Gunnar... Fast visst måste den även finnas hos
honom....
Nu ber och ber jag för honom hela tiden att han ska slippa smärtan som det
är med denna elaka sjukdom cancer....
Ja det va skönt att få skriva av mig lite om mina tankar här och nu....
"Bloggbiggan"
Koltrasten på besök....
God morgon!!
Ja denna morgon vaknade jag åter igen och koltrasten sitter och äter havregryn
på min balkong och jag känner en sån lycka över dom små söta fåglarna...
Stod på balkongen och det kommer flera av som små liven flygande till skålen
med grynen.... Kan dagen börja bättre..... Nä helt underbart....
Dom blev ju inte ens rädda för mig utan dom åt ändå även fast jag stod ute på
balkongen........
Känner mig som priviligerad människa som får uppleva så mycket.... i livet....
Måste samtidigt berätta att jag faktiskt är kär.....
Har känt mannen i fråga i snart 10 år och har väl alltid känt kärlek för honom
kärleken vaknade för ca 2 år sedan men har aldrig berätta det för honom men
för några veckor sedan kände jag att det var dax och sa det till honom och jag
var beredd att inte få det besvarat så som jag hade önskat...
Sagt och gjort och då blev det inte besvarat på det sätt jag önskade...
Men jag köpte det också.....
Ja ha sa han kunde ju förstå det.... Och så berättade han om en annan kvinna
som han trodde kände likadant men hon har aldrig sagt det... Hans känsla alltså...
Men jag står fast med mina känslor... Jag älskar honom....
Tiden har nu gått och jag känner idag att han tycker så mycket om mig idag...
Och det finns med en stor sorg i det hela...
Han blev ju jättesjuk i cancer för ca 1 år sedan och idag är han så sjuk så det
gör ont i mitt hjärta....
Och jag har sagt till honom att jag aldrig kommer att släppa honom så jag hör
av mig dagligen till honom idag...
I helgen besökte jag honom både Lördag och Söndag..
Talar nu dagligen med honom för jag tror att det nu är slutet för honom...
Och sorgen finns inom mig... Berättade också för honom att jag är så lessen för
att sjukdomen har drabbat honom.....
Samtidigt är jag glad att jag fått möjligheten att få finnas med honom hela vägen...
För jag ÄLSKAR HONOM så......
Kan också känna att livet är orättvist... Har aldrig någonsin hört honom gnälla trots
sjukdomen han är en sån kärleksfull och ödmjuk man... trots cancern....'
Men mitt liv måste trots allt gå vidare och sorgen bär jag dagligen inom mig...
För det är ju inte roligt att se den människa jag älskar tyna bort....
Han blir sämre och sämre dag för dag....
Jag ber dagligen för honom att han ska slippa smärtan.....
"Bloggbiggan"
Måste bara få sätta in denna vackra låt....
En dikt....
Luftslottet.....
Du finns där på andra sidan
skärmen...
Jag finns på den
här sidan...
Våra tankar möttes
trodde jag...
Men jag nådde aldrig
ända fram...
Jag sa aldrig någonting...
Jag hade byggt ett
Luftslott.....
Luftslottet gick sönder....
Jag vaknade till liv
utan dig....
Det kanske blir
någon gång...
Livet går vidare
för mig
och det med sång...
Luftslottet...
Var uppbyggt
av tankar....
"bloggbiggan"
Är så lessen....
A Song Of Hope
Hejsan!
Denna lördag känner jag så dubbelt både lessen och glad...
Idag så ska jag på venissage och titta på min svågers nyagjorda
tavlor...
Å denna dag hade min vän Gunnar och jag sett fram emot att
få besöka detta tillsammans...
Men tyvärr så har sjukdomen sänkt min vän så att han inte orkar
ta sig dit...
Jag säger bara den "jävla" cancern som äter upp min vän bit för bit
dag för dag...
Det smärtar mig så att han inte får leva livet och ha sin glädje kvar
som han alltid har haft i sitt liv...
Men innan jag åker på venissaget ska jag åka förbi min vän och hälsa
på..
Har ju lagat lite maträtter och bakat några bullar som han ska få av mig
för inte orkar han i dagsläget varken baka eller laga mat...
Jag ber för honom hela tiden.... Men det verkar som om sjukdomen är
starkare än bönens kraft....
Det smärtar mig så att det ska vara så här...
Men jag är tacksam för att jag får den möjligheten att besöka honom
och han orkar ta emot mig....
Jag vill också tala om att det inte blir någon läsning av dikter den 16 dec...
Det är inställt....
Lite tankar denna dag den 4 dec. 2010...
"Bloggbiggan"
Hejsan!
Denna lördag känner jag så dubbelt både lessen och glad...
Idag så ska jag på venissage och titta på min svågers nyagjorda
tavlor...
Å denna dag hade min vän Gunnar och jag sett fram emot att
få besöka detta tillsammans...
Men tyvärr så har sjukdomen sänkt min vän så att han inte orkar
ta sig dit...
Jag säger bara den "jävla" cancern som äter upp min vän bit för bit
dag för dag...
Det smärtar mig så att han inte får leva livet och ha sin glädje kvar
som han alltid har haft i sitt liv...
Men innan jag åker på venissaget ska jag åka förbi min vän och hälsa
på..
Har ju lagat lite maträtter och bakat några bullar som han ska få av mig
för inte orkar han i dagsläget varken baka eller laga mat...
Jag ber för honom hela tiden.... Men det verkar som om sjukdomen är
starkare än bönens kraft....
Det smärtar mig så att det ska vara så här...
Men jag är tacksam för att jag får den möjligheten att besöka honom
och han orkar ta emot mig....
Jag vill också tala om att det inte blir någon läsning av dikter den 16 dec...
Det är inställt....
Lite tankar denna dag den 4 dec. 2010...
"Bloggbiggan"
Hejsan igen....
Hejsan igen...
Tog ett litet uppehåll för jag hade ju inget att berätta om kände jag...
Men är nu tillbaka med en liten berättelse...
Jag är snart som sagt i mål då det gäller mina nya tänder...
Va på käkcentrum i går och provade mina nya tänder...
Åh jag kände mig så bekväm med dom och jag kommer att få
in dom den 16 dec...
En dag som jag alltid kommer att minnas i framtiden..
Den dagen ska jag ockaå avsluta mina själavårds samtal jag
hållt på med i 8 år....
Samtidigt också denna dag ska jag läsa några av mina dikter
på Kulturhuset kl. 18.00 i Sthlm...
Så denna dag blir en stor dag för mig....
Någe nytt kommer in i min kropp..
Avslutar en trygghet... (för att kunna gå vidare i livet)
Läsa egna skrivna dikter för publik....
16 DEC kommer bli en stor dag i mitt nya liv....
"Bloggbiggan"
