Enskede 17 nov 2012 Ensamheten!
Enskede 17 nov 2012
Ensamheten!
Har nu haft två dagar tillsammans med mina vänner och det har varit dagar fyllda händelser, under dessa dagar har jag varit helt och hållet i nuet!
Och allt som händer och sker runt omkring har ju inte påverkat mig nämnvärt!
Har varit så påverkad att nuets händelser och stängt av allt som hänt hemma!
Och helt plötsligt då jag klev av båten och på svensk mark igen så kom tankarna på vad min kära bästa vän just nu genomgår!
Jag förstår att det inte är enkelt att ha en man som ligger och svävar mellan liv och död.
Och jag vet att jag just nu är totalt maktlös inför vad som kan hända men honom!
Och han är också en av mina vänner och vi har känt varandra i flera år!
Vi knarkade en gång tillsamman och vi har också fått följa varandras resor in i ett nytt liv och då utan droger!
Vi har väl känt varandra i ca 26 år och det har varit fullt av liv i honom och nu så ligger han som ett litet hjälplöst barn och är så sjuk. Jag har inte varit på sjukhuset och besökt honom för jag är rädd hur jag ska reagera om jag såg honom nu!
Och samtidigt så känner jag att jag lever varje dag på övertid.. Och har själv varit så rädd för döden på grund av min rökning… Har inbillat mig att jag kommer att få lungcancer om jag fortsätter att röka för kroppen har nu i flera månader sagt ifrån genom att ge mig hosta på nätterna och jag har ignorerat detta och fortsatt min destruktiva handling genom att både (gynna tobaksaktiebolaget) och samtidigt förstöra mina lungor och för varje cigarett jag rökt så har rädslan för att dö varit i mina tankar och tankarna har varit ´nere i lungorna! Ja nu kanske du som läser detta tänker hur kan du göra så mot dig själv? Jag ställer mig också den frågan? Hur kunde jag??
Nu är det faktiskt så att jag varit rökfri i 7 dagar och det är ju ett mirakel varje dag som jag är rökfri det är en seger mot mina tankar också… För det är ju mellan öronen det sitter tankarna… Och jag håller på hela tiden och förhandlar med mig själv… ( en cigg kan ju inte va så farligt ) Jo måste jag då säga till mig själv DU ÄR EN BEROENDE då därför bör du inte ens tänka den tanken..
Jag behöver varje gång den tanken kommer till mig tänka på konsekvenserna… Och det största konsekvensen är ju ekonomin och hälsa!
Vet också att tobaken tog så mycket av mina vilja att göra något bra för mig själv.. Jag tappade liksom lusten för saker och ting!
Nu så tar jag en dag i taget…
Det viktigaste först!
Inga droger/alkohol eller cigaretter!
Ensamheten!
Har nu haft två dagar tillsammans med mina vänner och det har varit dagar fyllda händelser, under dessa dagar har jag varit helt och hållet i nuet!
Och allt som händer och sker runt omkring har ju inte påverkat mig nämnvärt!
Har varit så påverkad att nuets händelser och stängt av allt som hänt hemma!
Och helt plötsligt då jag klev av båten och på svensk mark igen så kom tankarna på vad min kära bästa vän just nu genomgår!
Jag förstår att det inte är enkelt att ha en man som ligger och svävar mellan liv och död.
Och jag vet att jag just nu är totalt maktlös inför vad som kan hända men honom!
Och han är också en av mina vänner och vi har känt varandra i flera år!
Vi knarkade en gång tillsamman och vi har också fått följa varandras resor in i ett nytt liv och då utan droger!
Vi har väl känt varandra i ca 26 år och det har varit fullt av liv i honom och nu så ligger han som ett litet hjälplöst barn och är så sjuk. Jag har inte varit på sjukhuset och besökt honom för jag är rädd hur jag ska reagera om jag såg honom nu!
Och samtidigt så känner jag att jag lever varje dag på övertid.. Och har själv varit så rädd för döden på grund av min rökning… Har inbillat mig att jag kommer att få lungcancer om jag fortsätter att röka för kroppen har nu i flera månader sagt ifrån genom att ge mig hosta på nätterna och jag har ignorerat detta och fortsatt min destruktiva handling genom att både (gynna tobaksaktiebolaget) och samtidigt förstöra mina lungor och för varje cigarett jag rökt så har rädslan för att dö varit i mina tankar och tankarna har varit ´nere i lungorna! Ja nu kanske du som läser detta tänker hur kan du göra så mot dig själv? Jag ställer mig också den frågan? Hur kunde jag??
Nu är det faktiskt så att jag varit rökfri i 7 dagar och det är ju ett mirakel varje dag som jag är rökfri det är en seger mot mina tankar också… För det är ju mellan öronen det sitter tankarna… Och jag håller på hela tiden och förhandlar med mig själv… ( en cigg kan ju inte va så farligt ) Jo måste jag då säga till mig själv DU ÄR EN BEROENDE då därför bör du inte ens tänka den tanken..
Jag behöver varje gång den tanken kommer till mig tänka på konsekvenserna… Och det största konsekvensen är ju ekonomin och hälsa!
Vet också att tobaken tog så mycket av mina vilja att göra något bra för mig själv.. Jag tappade liksom lusten för saker och ting!
Nu så tar jag en dag i taget…
Det viktigaste först!
Inga droger/alkohol eller cigaretter!
Kommentarer
Trackback
