Ord på vägen...
Orden talar för sig själv...
Varma ord, vackra ord, djupa ord....
De äro som doften av blomma på natten.
den man inte ser.
Bakom lurar den tomma rymnden....
Kanske de äro den ringlade röken
från kärlekens varma härd?
Så vackra ord av Edit Södergren "ORD"
På en gren!!
Att få sitta och titta på det som händer..
Är en konst för en del människor..
Men att känna sig ensam är en svår del
i våra liv..
Det tog mig många år att inse och förstå
att jag aldrig är ensam utan det är en känsla
som har funnits med mig sen tidiga år..
Kände mig alltid så ensam och övergiven som barn
fick aldrig den uppmuntran och blev aldrig sedd av
mina föräldrar som var vikitga för mig som liten..
Den känslan har jag haft med mig genom livet..
Övergivenheten, rädslan, ensamheten.
Den värsta känslan har varit rädslan för att inte duga
inte våga ta plats..
Rädslan har styrt mitt liv i så många och långa år..
Men idag är det inte alls så jag duger precis som jag är
och jag är aldrig mer ensam det vet jag idag..
Men visst kan jag ibland känna mig ensam men då brukar
jag lyfta luren och ringa någon vän som jag vet att jag kan
berätta om det jag känner så försvinner det oftast,,
Det blev lite tankar om det jag har upplevt..
Men jag vet idag att jag är älskad för den jag är
och jag tycker om mig själv..
Sen så bryr jag mig inte om andra inte gillar mig det är ju
inte mitt problem...
Ha en underbar dag kramar om dig!!!
"Bloggbiggan"
Kommentarer
Trackback
