Återfall...

 

                                                     Återfall....

          Jag ramlar hela tiden tillbaka till rökningen..

          Klarar inte av helt och lägga av med tobaken jag faller hela tiden tillbaka

          till denna drog som det är för mig..

         Jag känner mig så otroligt ensam och övergiven här och nu..

         Det spelar ingen roll om jag är med människor eller inte känslan

         ger sig hela tiden påmind...

         Det känns också som om hoppet har försvunnit..

         Och detta är väl så som det ska vara efter 10 år nykterhet och drogfrihet..

         Det kommer hela tiden upp gamla dolda känslor som finns inom mig som jag

         aldrig tidigare vågat känna på och accepterat..

         Jag vet idag att jag var så ensam som barn det fanns ju inga vuxna som jag

         vågade prata med och vända mig till om det jag upplevde som lite flicka..

         Som tur är går jag i terapi just nu och försöker att lägga ord på den otroliga

         smärta som finns inom mig..

         Känner också att sorgen och smärta sitte i kroppen som gör det svårt för

         mig att ta mina långa promenader som jag verkligen älskar att få göra.

         Fösökte denna morgon att ta en promenad men det onda tar över..

         Går också på sjukgymnastik här och nu..

         Saknar också ett arbete att få komma till och tjäna pengar..

         När skolan är slut så ska jag göra allt i min makt för att skaffa mig ett arbete..

         Jag vill inte längre arbeta idiellt som jag har hållt på i snart 10 år..

         Känner att nu så får det vara nog.. 

         Har nu gottgjort samhället och mina nära och kära tillräckligt..

         Har nått en botten här med...

        Jag vet att det är jag som göra något åt detta..

       

         Jag strävar framåt trots allt...

         Ha en fin dag... Kram



          "Bloggbiggan"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0